|
|
Ugglor 2002 | |
Uggleräkningen i Västmanland vecka 12 2002
Uggleräkningen i Västmanland vecka 12 år 2002 var tänkt att lägga grunden för större kunskap samt bättre bevakning av uggelpopulationerna i landskapet.
Resultatet från veckans lyssning skall ses med följande bakgrund. 2002 är andra året i en uppgående gnagarpopulation och att gnagartoppen i innevarande cykel är beräknad att inträffa under 2003.
Ugglelyssningen tros ha missgynnats av otjänligt lyssnarväder under veckan, friska vindar och ofta nederbörd i form av regn eller snö. Endast två kvällar, nämligen 17/3 och 24/3, var vädermässigt bra. Huvudlyssnarkvällen den 16/3 blåste det störande i östra delarna av landskapet medan det regnade i västra delarna.
Exaktheten i denna inventering varierar ganska stort mellan de olika kommunerna.
Man tilldelas en plats som man sedan sitter vid under hela kvällen, då täcker man in alla arter och förhoppningsvis de flesta individer. I kommuner som exempelvis Lindesbergs kommun går det inte att använda denna inventeringsmetod, då antalet räknare är för få och kommunen är för stor för att man skall kunna täcka mer än ett hörn av kommunen. Här blir det mer traditionella lyssnarrundor, d.v.s. kortare stopp längs en rutt på ett par mil. Denna metod ger inte lika stor exakthet men förmodligen kan man se om det sker betydande förändringar i populationerna.
Den dagliga resultatgivningen av lyssningen på VOFs telefonsvarare gav också positivt gensvar, då det rapporterades nya hörda ugglor i stort sett varje dag under veckan.
Samtliga sju ugglearter vi har i landskapet kunde lyssnas in under veckan.
Pärluggla:Det finns uppgifter från vårt grannlandskap Uppland om att arten har en negativ populationsutveckling. Hur skall man tolka avsaknaden av hörda pärlugglor från t ex Sala, Norberg och Fagersta? Beror förekomsten av pärlugglor i Surahammar, Skinnskatteberg och Köping på de holkprojekt som förekommer i dessa områden? Innebär holkar att pärlugglor lockas kvar? Finns det också ett samband mellan holkuppsättning och större intresse av att lyssna av pärlugglemiljöer?
Sparvuggla:Antalet avlyssnade sparvugglor (38 ex) förstärker uppfattningen att arten har en positiv populationsutveckling för närvarande. Se t ex förekomsten i Västerås kommun.
Kattuggla:Blev den talrikaste avlyssnade ugglan (43 hanar). Arten är helt väntat koncentrerad till landskapets södra delar, Västerås och Köping. Hur stor del av kattugglorna som redan påbörjat häckningen i mitten av mars är okänt, dessa missas vid denna avlyssning. Kattuggleparen är dock förvånansvärt strikt programmerade i sin häckningsstart. De som startar tidigt, gör det varje år. Därför kan det vara värdefullt att följa kattugglan även i denna studie.
Berguv:Även berguven har normalt påbörjat häckningen i mitten av mars. Frågan här är om det är oparade, ensamma hanar som avlyssnas i mitten på mars? Sex uvar hördes och ändå saknas uppgifter från landskapets västra delar, där det normalt finns en större population.
Slaguggla:Veterligt finns en häckande population endast i Sala kommun. Den är dock betydligt större än vad resultatet från avlyssningarna visar. Slagugglan är svåravlyssnad, då den oftast är tyst där populationen är gles.
Hornuggla:Ropande hanar i mars är kanske inte den bästa metoden att följa upp hornugglans förekomst. En ungkullinventering i juni ger troligtvis bättre resultat.
TackTack till alla ugglelyssnare i Västmanland som hjälpte till att lägga denna
| |
![]() |
Copyright © Västmanlands Ornitologiska Förening
Senast ändrat: onsdag 22 mars 2006 |